jävlar vilken röra men jag fattar inte hur det funkar, ok

Klockan ar halv tolv och jag ar som vanligt lite avdomnad av gardagens rom och dagens varme.

Pa sondagar och fredagar brukar vi ga till el Benny. Forsta delen av kvallen spelar de salsa, sen reggaeton och sist eurodisco. En gang spelade de what is love och da fick jag vansinnig hemlangtan.

Man gar in i par pa el Benny. Pojke och flicka. Fast flickor kommer in utan pojkar. Sa utanfor pa boulevarden gar det vilsna pojkar och fragar om vi inte snalla vill ga in med dem. Det vill vi aldrig for vi har egna pojkar. Tjejer kommer in utan sallskap, sa aven feta turistgubbar.

De feta turistgubbarna brukar sitta langst bak i lokalen och titta pa nar kubanskorna skakar sina rumpor. De bekraftar alla mina fordomar om att europeiska man reser till fattiga lander for att ligga. Mig later de vara, jag ser ju ut som en svensk som hamnat pa helt fel stalle (sarskilt nar jag dansar), men Karolina far sin del av erbjudanden. 5 dollar. 10 dollar. De tror att hon ar kuban.

Jag blir vansinnigt provocerad och vill, som alltid nar jag ar full, slass. Eftersom jag inte hanger med sma indiepojkar har, utan stora muskliga afrokubanska-rumbadansare tycker jag alltid att det ar en bra ide att slass. De kan ju backa mig sen. De haller aldrig med mig eftersom kubaner far oerhort hoga fangelsestraff om de gor nagot mot en turist.


Karolina ar verkligen kubanska nu. Nar vi gar pa stan blir vi antaste av varje kille som gar forbi. De brukar alltid fraga ar vi kommer ifran. Jag mumlar suecia och tittar efter narmsta flyktvag. Karro satter handerna pa hofterna, spanner ogonen i dem och sager
- St Lazaro, vill du mig nat eller?
St lazaro ar det omrade i Cienfuegos dar man blir skjuten om man gar omkring pa natten. Kubanerna reagerar med att antingen skratta, eller se forfarade ut. Det ar ljuvligt.

Nu ar jag bakis igen. Jag har ingen karaktar.

Jag lever varsta it-livet har. Karros man ar ju dansare, sa vi kommer in gratis pa massa stallen, far sitta vid vipborden och far is till var gratisrom. Is ar fint pa kuba. Plastglas ocksa. Och har man ett kylskap ar man lyckligt lottad. Glass ar ocksa nagot folk blir upphetsade over.


Jag och karro roar oss med att lara kubanerna svenska.

- Vad vill du falafel?
- Killen, jag vill ha kebab.
- Stick svenne.

Larde vi dem igar. Naturligtvis oversatter vi fel till dem sa de tror att de sager nagot annat. Sen skrattar vi elakt.

Kuba ar fint. Jag tror inte jag vill aka hem. Men jag saknar toalettpapper, snabbmat, rinnande vatten utan parasiter, att kunna forklara saker och att kunna ga pa gatan utan att alla stirrar pa mig for jag ar sa javla vit.

jag ar sa sorgligt dalig pa att skriva har.

men det ar varmt och jag ar antingen jattefull eller jattebakfull hela tiden. min hjarna fungerar inte alls.

jag ar tillbaks i cienfuegos efter tre dagar i havanna. det enda jag egentligen har att saga om havanna ar att jag har sett fidel. annars satt vi inne pa vart casa, i en hog i sangen och tittade hyptnotiserat pa dvd-filmer. skont. dubbade pa spanska naturligtvis.


jag langtar hem en liten gnutta bara. nar jag kommer hem ska det bli fest.