Klockan ar halv tolv och jag ar som vanligt lite avdomnad av gardagens rom och dagens varme.

Pa sondagar och fredagar brukar vi ga till el Benny. Forsta delen av kvallen spelar de salsa, sen reggaeton och sist eurodisco. En gang spelade de what is love och da fick jag vansinnig hemlangtan.

Man gar in i par pa el Benny. Pojke och flicka. Fast flickor kommer in utan pojkar. Sa utanfor pa boulevarden gar det vilsna pojkar och fragar om vi inte snalla vill ga in med dem. Det vill vi aldrig for vi har egna pojkar. Tjejer kommer in utan sallskap, sa aven feta turistgubbar.

De feta turistgubbarna brukar sitta langst bak i lokalen och titta pa nar kubanskorna skakar sina rumpor. De bekraftar alla mina fordomar om att europeiska man reser till fattiga lander for att ligga. Mig later de vara, jag ser ju ut som en svensk som hamnat pa helt fel stalle (sarskilt nar jag dansar), men Karolina far sin del av erbjudanden. 5 dollar. 10 dollar. De tror att hon ar kuban.

Jag blir vansinnigt provocerad och vill, som alltid nar jag ar full, slass. Eftersom jag inte hanger med sma indiepojkar har, utan stora muskliga afrokubanska-rumbadansare tycker jag alltid att det ar en bra ide att slass. De kan ju backa mig sen. De haller aldrig med mig eftersom kubaner far oerhort hoga fangelsestraff om de gor nagot mot en turist.


Karolina ar verkligen kubanska nu. Nar vi gar pa stan blir vi antaste av varje kille som gar forbi. De brukar alltid fraga ar vi kommer ifran. Jag mumlar suecia och tittar efter narmsta flyktvag. Karro satter handerna pa hofterna, spanner ogonen i dem och sager
- St Lazaro, vill du mig nat eller?
St lazaro ar det omrade i Cienfuegos dar man blir skjuten om man gar omkring pa natten. Kubanerna reagerar med att antingen skratta, eller se forfarade ut. Det ar ljuvligt.